Frans och Julia

Hej allihopa! Idag var vår sista heldag med Lotta, eftersom hon lämnar Toronto imorgon för skogiga Finland. Så vi har gått i ett par mil, hämtat foton, hämtat sista veckans dricks från Starbucks, köpt väska, kollat Simpson the movie och ätit en god kladdkaka (som dock inte riktigt såg lika god ut...). Nu kommer snart Tisha med killen som ska flytta in i vårt rum, och vi måste bete oss normalt. Lite jobbigt, men vi ska väl överleva! 

Vi mår bra, och är varken sjuka, har skadat oss eller varit med om några andra hemskheter. Det enda är väl ångest att vi snart lämnar det är stället. USCH!

Det senaste har vi gått en massa, testat saker vi inte hunnit testa innan, tagit kort, varit korkade (tänk lördag, 25+, perfekt dag för öarna, 10000 andra som tänkt samma tanke), haft vattenkrig och haft det allmänt roligt. 

Usch och fy, det är inte lång tid vi har kvar här nu! 4.5 månad går jäkligt fort när man har roligt, och ni ska veta att vi har haft kul här. En massa spännande saker att göra och uppleva, och så mycket knasigt vi har sett. helt underbart är det! Men om ett par veckor är vi i Trollhättan igen för att slita på håjums och götalundens kyrkogårdar i tre månader, och sen bär det av igen för nya äventyr.

Men än är det inte över här. Imorgon är det fest här i lägenheten, och det är ett riktigt namnsdagskalas vi ska ha med fiskdamm, tårta och bål. Sen har vi öarna, the Beach, AGO och en massa parkhäng kvar, för att inte tala om att bara traska runt och njuta av sommaren i Toronto! Så om ni inte hör något av oss på ett tag nu så är det för att vi helt enkelt inte har tid med er just nu. Vi måste ju njuta av våra sista lediga timmar i frihet...

Igår var det Mother´s day här i Kanada, så grattis i efterskott tillvärldens bästa mammor hemma i Sverige! Dessutom var det sista gången jag gjorde vaniljlattes och frappuccinos på Starbucks Queen/Dovercourt, och detta har/ska firas! Eftersom kalasvädret verkar ha kommit till Toronto på riktigt nu (ta i trä...) så for vi redan vid tiotiden ut till Bellevue Park och åt frukost. Efter det lekte vi pensionärer och drack morgonkaffe på Cafe Pamenars baksida och brände vår vita hy i solskenet. Inte helt fel! Resten av dagen har bestått av solsken, promenad, hockeyvm och en massa foton på somriga Toronto! Nu är Frans och repar och jag segar som aldrig förr innan det är dags för min och Lottas tradition att kolla på Midsomer Murders. Gissa om vi blev glada när vi hittade Barnaby i tablån! Nu är det TV varje måndagskväll klockan 9 som gäller. Pensionärsvarning... Imorgon ska vi hyra cyklar och cykla bort till High Park, och sedan får vi se vad som händer. Det är det som är tjusningen med att vara fri en solig dag i en riktig storstad! 

Hej igen! 

Nu har det gått drygt en halv vecka sedan föräldrarna Gregorc-Lööv lämnade oss på spårvagnsperrongen, och återgången till vår vardag har varit svår. Jag menar, efter två veckor där vi inte har behövt att tänka på att varken laga mat, handla eller ens äta frukost själva så känns det lite skumt att masa iväg våra lata arslen för att handla. Men men, nu är kylskåpet hyfsat påfyllt igen, och vi har städat igenom hela lägenheten mer noga än någonsin tidigare. Frans har till och med möblerat om i vardagsrummet! Ett halvt kilo grus senare gick vi på Carltons 5 dollarsbio och såg Arthur. Väldigt rolig film, som rekommenderas starkt åt sådana med halvtaskig humor som oss! 

Imorse rann bägaren till slut över för Frans. Efter att ha stått ut i tre månader med vår osanitära flatmate Kate, tog det i dag hus i helvete! En del av er har antagligen hört om hennes tidigare bravader. Kate, aka flatlusen (hon behövde ett kodnamn, eftersom vi ibland pratar om henne när hon är i närheten), har en benägenhet att vara en obehaglig lortgris. I början av vårt gemensamma boende så fann Frans röda fläckar på toasitsen. Efter att fundersamt ha kollat sig runt efter ett potentiellt ursprung fann han liknande röda papptussar i den närliggande soppåsen. Efter ett par minuters jobb i sann Sherlock Holmes-anda kunde ursprunget härledas till den notoriösa Flatlusen. Liknande, men dock aldrig riktigt så äckliga incidenter följde den första, och har nu alltså idag kulminerat i en bergstopp av snuskighet. Efter att Frans lyft på toasitsen vid sitt första dagliga toalettbesök gick där att beskåda ett smakprov av snuskmonstrets slemmiga avföring! Nu tror ni förstås att det vi menar är ett par konventionella fartränder, eller i värsta fall en liten bajskotte eller två. Nej nej. Ingenting sådant. Jag tänker inte överdriva, men det som mötte min blick fick mig att bli illamående i kalastakt. På insidan av toalettholken, (se bifogad bild under) hade hon på något mirakulöst sätt lyckats skaka loss en liten nougatchokladsliknande 2x2 centimeters KLUTT, som av någon obegriplig anledning lyckats klänga sig kvar vid livshanken!

Hej igen! 

Nu har det gått drygt en halv vecka sedan föräldrarna Gregorc-Lööv lämnade oss på spårvagnsperrongen, och återgången till vår vardag har varit svår. Jag menar, efter två veckor där vi inte har behövt att tänka på att varken laga mat, handla eller ens äta frukost själva så känns det lite skumt att masa iväg våra lata arslen för att handla. Men men, nu är kylskåpet hyfsat påfyllt igen, och vi har städat igenom hela lägenheten mer noga än någonsin tidigare. Frans har till och med möblerat om i vardagsrummet! Ett halvt kilo grus senare gick vi på Carltons 5 dollarsbio och såg Arthur. Väldigt rolig film, som rekommenderas starkt åt sådana med halvtaskig humor som oss! 

Imorse rann bägaren till slut över för Frans. Efter att ha stått ut i tre månader med vår osanitära flatmate Kate, tog det i dag hus i helvete! En del av er har antagligen hört om hennes tidigare bravader. Kate, aka flatlusen (hon behövde ett kodnamn, eftersom vi ibland pratar om henne när hon är i närheten), har en benägenhet att vara en obehaglig lortgris. I början av vårt gemensamma boende så fann Frans röda fläckar på toasitsen. Efter att fundersamt ha kollat sig runt efter ett potentiellt ursprung fann han liknande röda papptussar i den närliggande soppåsen. Efter ett par minuters jobb i sann Sherlock Holmes-anda kunde ursprunget härledas till den notoriösa Flatlusen. Liknande, men dock aldrig riktigt så äckliga incidenter följde den första, och har nu alltså idag kulminerat i en bergstopp av snuskighet. Efter att Frans lyft på toasitsen vid sitt första dagliga toalettbesök gick där att beskåda ett smakprov av snuskmonstrets slemmiga avföring! Nu tror ni förstås att det vi menar är ett par konventionella fartränder, eller i värsta fall en liten bajskotte eller två. Nej nej. Ingenting sådant. Jag tänker inte överdriva, men det som mötte min blick fick mig att bli illamående i kalastakt. På insidan av toalettholken, (se bifogad bild under) hade hon på något mirakulöst sätt lyckats skaka loss en liten nougatchokladsliknande 2x2 centimeters KLUTT, som av någon obegriplig anledning lyckats klänga sig kvar vid livshanken!